choken

Husbilsresa till Storbritannien 5

Kategori: Allmänt

Tisdag

Vi kör tillbaka till Falkirk Wheel eftersom det finns mer där i trakten att se och parkeringen fungerar som ställplats för 15£.
Union Canal som är den övre av kanalerna vid hjulet är den som leder in till Edinburgh och höjdskillnaden från Forth & Clyde Canal är 24 meter. Mellan hjulet och den första slussen har dom byggt en 150 meter lång tunnel under lämningarna från Romartiden, en utmaning för den som tar sig fram med kanalbåt. Vi nöjer oss med att promenera genom tunneln.

 
 
Tunneln

Eva har koll på en annan sevärdhet här i Falkirk, så vi tar cyklarna och drar iväg längs Forth & Clyde Canal österut, följer kanalen genom Falkirk ut till slutet av kanalen där den rinner ut i River Carron.
Här står två gigantiska 30 meter höga skulpturer i form av två hästhuvuden, The Kelpies. En blandning av mytologi och verklighet skapat av Andy Scott som en hyllning till alla hästar som bidragit till Skottlands utveckling som arbetsdjur, men också en hyllning till de mytologiska bestarna The Kelpies som kunde anta olika skepnader och som hade samma styrka som 100 hästar.

 
 

Onsdag

När vi lämnade Wool på Englands sydkust för att åka upp mot Wales försökte vi ju att ställa bilen i Weymouth för att få återse staden, med det gick ju som det gick med det som jag skrev om tidigare. Nu tänker vi återvända dit, men det är onödigt långt för en dagsresa och jag letar i appen Campercontact som varit överlägset bäst hela resan. Jag hittar en plats söder om Liverpool i Whitchurch, ett av flera Whitchurch, som heter Grindley Brook Wharf Mill House, och det är så rätt som det på något vis kan bli. Ca 30x30 meter gräsplan med plats för 5 husbilar eller husvagnar vid Llangollen Canal. Gräsplanen slutar vid kanalen, så det går inte att komma närmre utan båt. Jag hade problem att få kontakt med värdparet när jag försökte boka plats till oss, men efter en lång rad försök på deras telefonnummer svarar till slut en ängslig röst och en man frågar var ifrån jag ringer.
-Jag vågade inte svara först för det var ett internationellt telefonnummer, säger han och jag förklarar mitt ärende, att jag ringer från Skottland, på en svensk telefon för att boka plats och vi skrattar gott båda två.
När vi är installerade så får vi omgående vägen till puben förklarad och att vi ska gå efter kanalen och under vägen för att komma dit på ett säkert sätt. Det vimlar av narrowboats på kanalen och en av dom har en svensk flagga i aktern. När vi strax därefter går iväg längs kanalen till bypuben kommer vi ikapp den svenskflaggade båten och jag vräker ur mig, ”jahaja det är svenskar på kanalen” och skepparn svarar ”sorry sir” innan han förstår att jag faktiskt pratar hans språk. De är 2 par som varit ute en vecka tillsammans i en ca 60 fots båt och gör sin sista dag på kanalen.

 
 
Utsikt från köket

Torsdag

Motvilligt lämnar vi Whitchurch och kör ner till Wool och Whitemead caravan park efter att vi bokat två nätter på nätet, men vi lyckades inte betala deposit via bank-appen då det inte gick att skriva bokstäver i kontonumret så vi fick ringa och förklara att vi nyss varit där och nu vill vi dit igen, men vi kan inte betala förrän vi är där på plats. Det är OK, dom vet ju vilka vi är och vi rullar in frampå eftermiddagen. Det här är verkligen en camping vi kan rekommendera för den som söker logi längs sydkusten.
Tja, vi tvingar i oss en öl på Black Bear och handlar lite förnödenheter på Aldi.

Fredag

Tåg till Weymouth. Varför åker vi inte mer tåg, det är ju så smidigt. Vi kliver av mitt i centrum i duggregnet, vandrar runt, fotar, pratar med folk och till slut närmar sig klockan kissnödig, alltså en öl på puben och då passar man på att låna toaletten. Vi hamnar på Weymouths äldsta pub, The Black Dog. Det är så kul att se reaktionerna på stammisarna när man tagit någon av deras bord. Staden har många gator och tåget har ingen alcotest så vi hinner med en öl även på Hopback Brewery, en riktigt bra öl.

 
 
 

Lördag

Vi har haft planer på att träffa Towe och Ryan någonstans i London och för att få det att fungera började vi redan för en vecka sedan att leta campingar i Londons utkanter för att kunna ta tåget därifrån till en lämplig träffpunkt, men den här helgen drar den stora semesterperioden igång och allt är fullbokat. Vi bestämmer till slut att träffa dom hemma hos Ryans föräldrar i Maidstone och parkera bilen där över dagen för att sen ta oss iväg till någon övernattning närmare Dover. Det här blir en av de bättre dagarna på resan, att träffa Ryans föräldrar, men framförallt Towe och Ryan som ger oss en känsla av att må så jäkla bra där dom är. Efter en kopp the (en riktigt god kopp engelsk the) åker vi med Ryans far ner till centrum där vi vandrar runt, käkar, shoppar ser deras lägenhet och bara har det bra.
Vi kramas länge och ger oss sedan iväg till en liten camping nära Dover, med det märkliga namnet, The Chequers Caravan Park, en liten pärla visar det sig. Härifrån är det inte längre än en spottloska till Dover och färjan över till högertrafik.

Ryan, Towe och Eva
 
 Deras lägrnhet, översta våningen i det bruna huset
 
Towe och Ryans arbetsplats
 
Söndag

Morgontidiga som vi är så kommer vi med en färja två timmar innan den bokade båten och vi får på det sättet lite mer tid i Westende där vi tillbringar eftermiddag och kväll. Westende ligger logiskt nog väster om Ostende, där vi trott att vi varit vid de tidigare gånger vi parkerat här. Ställplatsen är en liten avskild del av den stora campingen Poldervallei och härifrån är det 200 meter till stranden. Ja, strand, jag vet inte men det påminner om Helsingborg eller nåt annat ställe där hyreshus och shoppinggator gränsar till sandstranden. Det dom har är i alla fall restauranger och belgisk öl till oförskämt låga priser. Det är väldigt lätt att ta in en till och en till när det kostar som en 3,5a på Coop, så behärskning tack. Vi provar ett par sorter, knallar tillbaka till bilen och vipps har vi köpt 3 dunkar av nåt husbilsvax av en nasare för 100€ på krita. Ja, väl hemma igen har jag provat det och det var jäkligt bra. Om ingen köper av oss en dunk har vi vax till många bilar. 

 
Dovers vita klippor...
 
Strandpromenaden i Westende
 
 

Måndag

Motorväg, motorväg, men vi drar iväg norrut och siktar än en gång på Stade. På vägen ner var ställplatsen full och vi övernattade i en klosterpark. Vi har det som back up, men Stade har gott om plats för oss, och vilken liten pärla. En kanal såklart, men framför allt en gammal Hansastad med trånga gränder och fina byggnader och så förstås, det som vi fått tips om ifrån Bryggmästarna i Ängesgårdarna, Ratskeller (Rådhuskällaren) och hungriga är vi. Bra mat och riktigt bra öl från deras egen tillverkning. Tack för tipset Lena och Erik.

 Stade
 

Tisdag

Shoppingdag. Ja det är dags att passera gränsen mellan Tyskland och Danmark vilket innebär optimering av bilens lastutrymmen. Vi handlar egentligen inte så mycket om man jämför men en del andra, men vi vill inte ha saker i bilen som riskerar att flyga runt vid en icke önskad situation. Det blir mest vin, några plattor badtunneöl och lite godis. Vips är vi i Danmark och tuffar på längs deras fina men tråkiga vägar, över broarna till Sverige och lösningen på alla länga hemresor, Bengts i Örkelljunga. En enkel ställplats, men framförallt närheten till restaurangen Old Mikes.

Onsdag

Ja det är inte så mycket kvar av den här resan, men vi har ju faktiskt varit ute i 4 veckor och allt har fungerat väldigt bra. Den enda incidenten var det närgångna mötet med en ambulans första dagen i England.
Om vi jämför resan förra året med den här hur vi har använt bilens resurser så skiljer det sig en del. Under Italienresan 2018 tror jag att vi stod på en enda camping och resten ställplatser, parkeringar och fricamping. Som ett exempel duschade vi alltid i husbilen utom vid ett tillfälle medans vi under den här resan mest har stått på campingar och använt duschen i bilen en gång, men det beror väl mest på att England är campingens uppfinnare och ställplatserna är väldigt få än så länge.
Under den här resan har vi kört 760 mil, förbrukat nästan lika många liter diesel och kört bilen i 107 timmar. I och för sig inte så mycket med tanke på att vi varit på resa i 4 veckor, 28 dagar. Det har varit 4 helt underbara veckor tillsammans och vi har träffat så många, sett så mycket och fått så mycket inspiration till kommande resor.